Rasen är en av Sveriges och Danmarks genuina lantraser, omtalad sedan 1800-talet. Dess ursprungliga utbredningsområde var Skåne och Danmark där rasen var vanlig som gårdshund för att hålla efterskadedjur. Den fungerade bland annat som vakthund, sällskapshund och råttjägare. Det är oklart hur gammal rasen är. Vissa hävdar att den har anor ända tillbaka till vikingatiden medan andra anser att den är ett par hundra år gammal.

Intresset för hundrastypen väcktes på 1960-talet. 1986 genomfördes en mönstring i Skåne med 107 hundar, i Danmark gjordes detsamma. Där godkändes omkring 160 individer av 1100 som slöt upp. Därmed kunde man konstatera att det fanns en tillräckligt stor genpool. Bland de hundar som valdes bort var sådana med tydlig inblandning av terrier. Stamboken är fortfarande öppen för rastypiska exemplar efter dispans.

Namnet tilldelades då rasen godkändes av Svenska Kennelklubben (SKK) och Dansk Kennelklub (DKK) 1987. Innan dess gick den i Sverige under benämningen skånsk terrier, skåneterrier eller råttehund. På grund av rasens ursprungliga utbredningsområde samt på grund av att hundrasen inte ansågs vara någon terrier, tilldelades rasen namnet dansk-svensk gårdshund trots att detta namn inte har använts tidigare. Rasen placerades av SKK i grupp 2. Denna placering, som gjordes utifrån antagandet om rasens släktskap med pinscherraserna, är omstridd. Vissa menar att rasen borde ha placerats i gruppen för terrierraser medan andra menar att gruppen sällskapshundar hade varit lämpligare. Arbete pågick en längre tid för att få dansk-svensk gårdshund erkänd som en ras av den internationella hundorganisationen FCI och den 5 juli 2008 godkände FCI interimistiskt dansk-svensk gårdshund som ras i rasgrupp 2. FCI har sedan dess slutgiltigt godkänt rasen.

Utseende [redigera]

Storleksskillnaden mellan tikar och hanhundar är påtaglig för dansk-svensk gårdshund. Mankhöjden för hanar är 34-37 cm och för tikar 32-35 cm. Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd är 9:10. Vikten varierar från 5-7 kg hos små tikar upp till 12-14 kg hos kraftigt byggda hanar. Pälsen är hård, kort och slät. Färgen är vit med en eller flera färgade fläckar. Svansen kan vara naturligt lång eller vara en naturlig stubbsvans. Tidigare var kupering av svansen allmän för rasen. Bröstkorgen är djup och rymlig med mycket välvda revben. Oftast är bröstkorgen inte helt utvecklad förrän efter tre års ålder. Rasen har rosettöron eller framåtvikta öron. Rasen har utvecklad vaktinstinkt och den är utpräglat signalkänslig.

Källor [redigera]

• Anne Hansson & Linda Laikre: Dansk/svensk gårdshund - ett kulturarv att förvalta, Lerum 2006 (ISBN saknas)
• Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
• Renée Willes: Sveriges hundraser, Svenska Kennelklubben (SKK)  PDF
• Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
• Tine Luther: Hunden fra gården, Hunden nr 1/2 2003, medlemsblad för Dansk Kennel Klub  P  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egenskaper  Jämthundar används vid jakt på främst älg men även på björn och ibland även vildsvin, lo och grävling. Jämthunden kan användas som jakthund på i huvudsak två olika sätt, dels som ställande hund vid löshundsjakt, vilket innebär att den på...

hej hej ! nu har vi en tävling här på bloggen!  den som skickar in finaste bilden på en svensk dansk gårdshund !   vi kommer ha en 1:a,2:a och en 3:a som visas upp här på bloggen!   såhär gör du gå in på bloggen (men det borde du ju reda...

hej hej ! nu har vi en tävling här på bloggen!  den som skickar in finaste bilden på en svensk dansk gårdshund !   vi kommer ha en 1:a,2:a och en 3:a som visas upp här på bloggen!   såhär gör du gå in på bloggen (men det borde du ju reda...

ja vi vet ju att shäfer är veckans hund men vad vet vi om shäfern jo läs längre ner så får du reda på mycket om shäfer jag kan fortfarande ta emot önskemål på en ny rar nästa vecka annars blir det golder retriver! och har du några andra frågor om din...